Rainbow- Onsdag
hur börjar man ett inlägg om det här!?
Det är så overkligt och sjukt.....att det kan hända, det ska inte kunna hända!!
Är väldigt glad att jag var ledig igår, på något sätt slipper man ta den hårda smällen då, att vara mitt i kaoset. Men det blev ju ändå en mindre chock när man gick in på aftonbladest hemsida och såg bilden på ett kraschat rainbow med panikslaga människor. Hur kan detta hända?
Det första jag brukar se påväg till jobbet när jag går från bilen på södra parkeringen är Rainbow köra, den är ju precis där och låter ändå ganska mycket.,...ett swiiiiich ljud när den drar runt. Och många gånger om jag har varit osäker på om parken har öppnat när jag börjar ( berget öppnar senare, och jag blir alltid förvirrad av alla dessa olika öppningstider) har man kastat ett öga mot rainbow och konstaterat...jaa parken är redan öppen!
Det är min arbetsplats vi pratar om nu, en attraktion har störtat ner i makren, jag är attraktionsförare, hur kan jag inte känna mig träffad. tankarna snurrar ju. Det kunde lika gärna hänt mig som någon annan. vad hade jag gjort om det hade hänt mig? hur hade jag reagerat? vad gör man när en jätte maskin på flera ton störtat i marken?
Media intervjuar alla de kommer åt som kan ge dom saftiga rubriker om detta, saker som inte ens är fakta...
av erfarenhet borde jag inte bli förvånad över det som skrivs i vissa tidningar, men ändå kan det inte hjälpas, det sätter sig någonstans lite personligt. Det är inte bara att trycka nödstopp och förvänta sig att man kan häva en olycka som denna. Saker sker på sekunder, i höga hastigheter med stora maskiner. de som jobbade där då har gjort allt i sin makt....människan mot maskinen!
Det lägger sig som ett tjockt moln över hela parken, stämningen är tryckt och tjock på något sätt. Kanske inte bland gästerna, men mellan oss. det pratas...vi måste prata om det, alla ahr ett behov att att få utlopp för sina tankar. På något sätt jag är så himla ledsen. Det är så nära mig....Liseberg blir en så stor del av vardagen under halvåret man jobbar där. Man är där större delen av dagen, i veckor, kör karuseller.så händer något sånt här och allt skakas ur balans.
Jag vill inte att folk ska få fel bild av liseberg, det är säkert. säkrare att åka där än att sätta sg i en bil och köra....och hur många gör inte det dagligen..
Oj vad långt det blev....om ingeting egentligen, bara mina förvirrade tankar..
man blir bara så ledsen...
Det är så overkligt och sjukt.....att det kan hända, det ska inte kunna hända!!
Är väldigt glad att jag var ledig igår, på något sätt slipper man ta den hårda smällen då, att vara mitt i kaoset. Men det blev ju ändå en mindre chock när man gick in på aftonbladest hemsida och såg bilden på ett kraschat rainbow med panikslaga människor. Hur kan detta hända?
Det första jag brukar se påväg till jobbet när jag går från bilen på södra parkeringen är Rainbow köra, den är ju precis där och låter ändå ganska mycket.,...ett swiiiiich ljud när den drar runt. Och många gånger om jag har varit osäker på om parken har öppnat när jag börjar ( berget öppnar senare, och jag blir alltid förvirrad av alla dessa olika öppningstider) har man kastat ett öga mot rainbow och konstaterat...jaa parken är redan öppen!
Det är min arbetsplats vi pratar om nu, en attraktion har störtat ner i makren, jag är attraktionsförare, hur kan jag inte känna mig träffad. tankarna snurrar ju. Det kunde lika gärna hänt mig som någon annan. vad hade jag gjort om det hade hänt mig? hur hade jag reagerat? vad gör man när en jätte maskin på flera ton störtat i marken?
Media intervjuar alla de kommer åt som kan ge dom saftiga rubriker om detta, saker som inte ens är fakta...
av erfarenhet borde jag inte bli förvånad över det som skrivs i vissa tidningar, men ändå kan det inte hjälpas, det sätter sig någonstans lite personligt. Det är inte bara att trycka nödstopp och förvänta sig att man kan häva en olycka som denna. Saker sker på sekunder, i höga hastigheter med stora maskiner. de som jobbade där då har gjort allt i sin makt....människan mot maskinen!
Det lägger sig som ett tjockt moln över hela parken, stämningen är tryckt och tjock på något sätt. Kanske inte bland gästerna, men mellan oss. det pratas...vi måste prata om det, alla ahr ett behov att att få utlopp för sina tankar. På något sätt jag är så himla ledsen. Det är så nära mig....Liseberg blir en så stor del av vardagen under halvåret man jobbar där. Man är där större delen av dagen, i veckor, kör karuseller.så händer något sånt här och allt skakas ur balans.
Jag vill inte att folk ska få fel bild av liseberg, det är säkert. säkrare att åka där än att sätta sg i en bil och köra....och hur många gör inte det dagligen..
Oj vad långt det blev....om ingeting egentligen, bara mina förvirrade tankar..
man blir bara så ledsen...
Sommarreng- Måndag
Alldeles för många i ett alldeles för litet tält!! ( + en bandspelare)Då var man tillbaka från Peace and Love igen...eller jag har varit tillbaka i en vecka och en dag för att vara exakt. Bara inte orkat ta mig för att skriva tidigare...
Lotta kom till mig på Måndagen och vi ladda upp med at bränna skivor och organisera packingen. På tisdag förmiddag hämtade vi Siri vid stationen i Borås, så åkte vi på en liten shoppingrunda. Bla inhandlades luftmadrasser....sweet!! Varför sova hårt när man kan sova mjukt?
Vi hade tur med vädret hela festivalen, bara en riktigt kall natt och sol alla dagarna, vilket resulterade i brännskador, på alxlar närsor och ryggar hos några..
Campet var fint, med en målad flagga a la Siri och Sofia..
Banden var bra...Kent, Kapten Röd, Caesars, Håkan Hellström, Jason Mraz...m.m Hur kan man inte gilla läget!?
Det kanske råkade bli några bortfall i planeringen av konserter...men det får man ju råkna med
Vi badade även i Borlänges äventyrsbad...Lotta, Siri och jag cirkulerade flitigt i strömmen, runt runt runt, men det blev aldrig tråkigt...och känslan av at vara ren och mindre bakfull efteråt var oslagbar hehe.
En natt när jag skulle gå och lägga mig hade min luftmadrass gått sönder...så två nätter av fyra sov jag på en platt dubbelvikt luftmadrass....hmm! en natt rasade tältet också, då var Siri nära ett sammanbrott!!!
Hände ganska mycket flummiga saker, men det är väl mest " du skulle ha varit där för att tycka detär roligt" grejer, så ajg sparar er tid...
Allt som allt var det grymt....festival är grymt!
När jag kom hem var jag lagom förstörd, sov 14 timmar och var genomförkyld!! gick som en zombie första dagen efter hemkomsten..haha
Men nu har jobbeveckan gått och idag är ajg ledig! Hallon/ Jordgubbspajen står redo på bänken, snart kommer Matilda, Josefina och Jenny...sweet!
Pratade med Åre-Elin idag...länge sen sist, oj vad jag skrattade
En regning ledig sommardag, inget speciellt, men ändå så braa:)